Ja, då var det onsdag igen... Valborgsmässoafton är det ju, och kurskväll. Kul tycker både jag och matte.  Hoppas solen kommer så småningom. Än är det mulet här men  inget regn i alla fall.

För vår del blir det ingen eld ikväll utan hårdträning med kurskompisarna istället. Vi har redan varit ute och tränat lite ställande som jag fortfarande inte har kläm på, utan vill sätta mig alldeles för tidigt.

Men lite lek med  favvoleksaken är man väl värd efter träningen ändå

Igår hade vi besök av tre söta små människovalpar som ville leka och busa med oss.

Jag ”Molly” är ju inte så road av att leka utan ville hellre bara sitta och gosa med Julia.

Men Moa däremot, hon ville busa med Elin.

Efter middagen ville Elin ta en promenad ner till badet för att känna på vattnet. Så Julia fick hålla mig Molly, i kopplet och Elin fick hålla mig Moa. Gissa om dom tyckte det var skoj… trots att vi stretade och drog.

Här sitter jag med Julia, som gosade jättemycket med mig.

                         Elin blev min, Moas favorit

Här ligger jag Molly, med alla tre människovalparna

Elin, Julia och lille Isac som håller sig lite i bakgrunden.

Här sitter vi och har Isac mellan oss. Han var lite rädd för oss i början,

Men sen förstod han ju att vi var sååå snälla. Men det kändes ändå tryggt att ha storasyster Julia bakom sig

Här är vi på promenad med två stolta tjejer. Vilken tur att

vi är två så dom kunde gå med var sin

Här är vi på väg hemåt igen med Julia och Elin, som 

vi tror har haft en rolig dag med oss.

Kom som en extra bonus för matte när vi tog vägen över Torps köpcentrum. Vi skulle ut till Klädesholmen för ett ärende igen. Vi har ju ett hus där också, så det blir lite resor fram och tillbaka.

Matte ska ju som ni redan vet alltid springa i dom där affärerna när hon åker förbi något köpcentra.

När hon sprungit färdigt i sina affärer, var det dags att leta upp husse. Han befann sig i en annan byggnad, i Teliabutiken. När matte kom fram dit så undrade hon varför det stod så mycket människor samlade där och det spelades Sanna Nielsens musik från stora högtalare. Hon frågade en dam om det skulle bli något uppträdande där. Sanna ska sjunga kl. 15.00 sa damen. Klockan var då fem minuter i tre.

Snacka om tajming. Sanna sjöng fyra låtar från sin senast platta. Kanon tyckte matte. Som tur var så hade matte kameran i sin väska så det blev några kort i alla fall, även om dom flesta blev suddiga. TYPISKT…

Sen blev det till att ställa sig i kön för att köpa skivan och få den signerad.

Men vi... vi fick sitta i bilen

     Sanna sjunger låten Emty room en av mattes favoriter

                        Härlig utstrålning hon har Sanna

                        Här signeras det skivor

                      Här får jag min skiva signerad

                                 Min signerade skiva

är vi lika min pappa och jag

Min pappa "Oskar"

Charmörs

Only the lonely

Jag "Molly"

Charmörs

Zeta Jones

gick det i dagens crosskarttävling som gick av stapeln på Falköpings motorstadion.

Det var ju första tävlingen i denna klass med crosskart 500 kub. Från att ha kört  rallycross ett flertal säsonger ville Robban pröva något nytt och satsar nu på SM i crosskart.

I dagens tävling slutade han som femma vilket han med säkerhet inte känner sig  nöjd med.

Tävlingarna skiljer sig ganska mycket från rallycross där man tävlar i hit om sex bilar åt gången. Här kör man en och en på tid.

                      Så här ser Robbans crosskart ut

            Här diskuteras det.. troligen  motoreffekter

               Här kommer Robban så det ryker i kurvan

ska matte åka på Crosskarttävling. Det är våran storebrorsa som ska köra sin första Crosskarttävling någonsin. Han har tidigare tävlat i folkrace och rallycross med stora framgångar.

Nu är det alltså premiär för SM i Crosskart. Matte är så nervös, men vi har lovat att hålla tassarna. Vi får stanna hemma med husse, vi gillar inte när det dånar och mullrar från motorerna.

Ha en bra dag alla vänner där ute

Tog matte med mig till skogen för att vi skulle träna på en annan plats.

Först hade hon lagt ut ett spår där hon efter cirka 150 m gömt några korvbitar under mossa.

Under tiden körde vi lite annan träning som ställande och platsliggning.

Och jag klarade att ligga två hela minuter utan att resa mig.

Ställandet funkade bättre än förut, men rumpan åker fortfarande ner för fort i backen.

Att detta ska vara så svårt...

När vi tränat klart fick jag gå spåret som legat i 20 minuter. Gissa om det var kul…

Jag drog iväg med en fart så matte hann nästan inte med. Oj vad kul det var…

Vet ju att det brukar finnas något gott i slutet.

Jag gick klockrent rätt och hittade korvbiten som matte gömt väl under mossan.

När vi kom hem tog hon fram den där äckliga träpinnen som hon glömt när vi var i skogen.

Då tänkte jag springa och gömma mig, men se det gick inte. 

Jag fick allt ta den där pinnen i munnen fast jag inte ville, och för att göra matte nöjd så lät jag henne hållas och visade att jag kan om jag bara vill.

  Här ligger jag plats i hela 2 minuter. Matte tyckte jag var så duktig

  Här är jag i slutet på spåret som ledde fram till två goda korvbitar

Och titta så duktig jag är med apportbocken. Kan om jag vill

som var våran tredje i ordningen, började som vanligt med kaffe och kaka och lite snack om hur träningen funkat i veckan som gått.

Alla hade väl nåt som behövde tränas mera på, så man behövde ju inte känna att man är sämst på alla momenten.

Moa har ju t.ex inkallningen att glänsa lite extra med. Den vet jag sitter bra i alla fall.

Annars då… vad beträffar Moa, så är det ju ställandet som gått tillbaka. Från att ha haft ett nästan perfekt ställande så har hon börjat sätta ner rumpan så fort hon ser att jag är på väg tillbaka.

Läggande under gång har gått jättebra när vi tränat hemma och gick väl så där igår. Och sen har vi ju apporten… den är ju inte det populäraste momentet kan jag säga. Vet inte vad det är som händer när vi kommer till träningen. Hemma kan hon till och med hoppa över hinder och hämta apporten och komma tillbaka och sätta sig snyggt och lämna över.

Men det är bara att se glad ut och kämpa vidare, för VIDARE ska vi!

 Här visar varghunden upp (minns inte namnet) ett perfekt ställande

Här står jag och kisar, och strax sätter jag ner rumpan… NEJ… ryter matte

                Här övar vi linförighet, som gick hyfsat bra idag

Här visar Tage, som är vår duktiga kursledare, matte hur hon ska göra för att få mig att ta apporten ordentligt.

Matte kör med det klassiska… hon kan det i alla fall hemma… Men det är ju HÄR det måste funka.

Men den är ju såååå äcklig… blääää för apportbockar.

                         Nåja… det funka ju till slut i alla fall.

Tur att matte hade en reserverad plats med till mig. Mycket roligare att titta på dom andra.

Jag kan ju redan allt… eller hur matte? Behöver ju bara få till finliret hi, hi...